Hoppa till sidans innehåll
Foto: Andreas Hillergren

Jämställdhet


Jämställdhet inom idrotten är en fråga om demokrati, resurser och intressen. Riksidrottsförbundet vill att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.

En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnar inte demokratin, rättvisan, effektiviteten och utvecklingen att i första hand premiera ena halvan av befolkningen. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter, talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer.

Men varken samhället i stort eller idrotten är jämställd. Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Det innebär att vi måste arbeta utifrån samhällsperspektivet och utifrån vår egen historia.

Ser vi tillbaka hundra år, femtio år, tjugo år, så har mycket hänt för jämställdheten såväl i samhället som inom idrotten. Antalet aktiva flickor och kvinnor har ökat, kvinnornas representation i beslutande organ har ökat, fördelning av resurser har blivit mer rättvis, kvinnor har stora framgångar inom många idrotter. Det sker en utveckling, Men fortfarande är det mycket kvar.

Idrottsrörelsen arbetar mot jämställdhetsmål 2025 som fastställdes vid RF-stämman 2017. Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.

 

Jämställdhetsmål

En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet.

Vid 2017 års RF-stämma antogs nya jämställdhetsmål.

Idrottsrörelsens jämställdhetsmål att uppnås 2025

Övergripande mål

Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.

Mål

  • Det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva och leda idrott.

Alla som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrotten ska utforma verksamheten så att den ger alla som deltar en trygg gemenskap.

  • Flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter och villkor att utöva och leda idrott.

Det kräver att resurserna fördelas likvärdigt och rättvist till flickors och pojkars samt kvinnors och mäns idrottande. Båda könen ska ha tillgång till kompetenta tränare och ledare samt likvärdiga förutsättningar för träning och tävling, såsom tillgång till anläggningar, träningstider och ekonomiska resurser. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska i större utsträckning ges förutsättningar att träna och tävla tillsammans.

  • Kvinnors och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt.

Det innebär till exempel att kvinnors och mäns idrottsutövning tilldelas resurser efter samma principer och att idrottsrörelsen ger kvinnors och mäns idrottande samma uppmärksamhet i forskning, utbildning och kommunikation.

  • Kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent.

Rådgivande organ är till exempel kommittéer, råd, referensgrupper och delegationer.

  • Fördelning av uppdrag, arbetsformer och villkor för beslutsfattande utformas så att kvinnor och män får lika stora möjligheter att medverka och påverka.

Både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas då tillvara och får påverka och utveckla idrotten.

  • Jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat i den dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden.

Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet beaktas i en verksamhets ordinarie planering och beslut, i ordinarie underlag, av ordinarie instanser och personer. Jämställdhet skapas i vardagliga handlingar och genom beslut där både kvinnor och män deltar.

Delmål

Idrottsrörelsen ska på alla nivåer arbeta målmedvetet så att till stämman 2025:

  • kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40 procent.
  • valberedningar på alla nivåer består av lika antal kvinnor och män.
  •  andelen kvinnor respektive män på högre befattningar, till exempel generalsekreterare/ förbundschef, sport-/utbildnings-/utvecklingschef eller liknande, inom idrottens olika organisationer uppgår till minst 40 procent.
  • andelen kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott uppgår till minst 40 procent:
    • inom barn- och ungdomsverksamheten på föreningsnivån,
    • vid riksidrottsgymnasierna (RIG)
    • vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU)
    • vid SF:s landslagsverksamhet
Uppdaterad: 26 NOV 2017 23:19
Epost: This is a mailto link

Gilla oss på Facebook

   

 

Hitta till oss!

 

Gothenburg Karate Open
13 maj 2017

Gothenburg Karate Open

 

Postadress:
Göteborg Karate Akademi IF - Karate
Kvibergs kaserner, Övre kaserngården 4D
41528 Göteborg

Besöksadress:
Kvibergs kaserner, Övre kaserngården 4D
41528 Göteborg

Kontakt:
Tel: 0704-44 10 25
E-post: This is a mailto link

Se all info