Hoppa till sidans innehåll

Inkluderande idrott


Inkluderande idrott handlar om att ta tillvara möjligheter och undanröja hinder – att vi på alla plan och nivåer – tar tillvara på olika kompetenser, erfarenheter och talanger. Riksidrottsförbundet står bakom regeringens och riksdagens övergripande mål om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrund.

Idrotten kan med sitt universella språk spela en viktig roll för att öka förståelsen människor och grupper emellan. Influenser från andra kulturer bidrar till en positiv utveckling inom den svenska idrotten. Idrotten ska följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 

Idrottens värdegrund vilar på fyra fundament: glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar.

Det regleras i första kapitlet i RF:s stadgar. Brott mot detta kan innebära uteslutning ur RF.

De diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar är kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

RF arbetar med såväl områdena som står i stadgarna som diskrimineringsgrunderna då dessa i de flesta fall går i varandra.

Etnisk/kulturell bakgrund

Etnisk och kulturell mångfald handlar om att ta tillvara möjligheter och undanröja hinder – att vi på alla plan och nivåer – tar tillvara på olika kompetenser, erfarenheter och talanger. Riksidrottsförbundet står bakom regeringens och riksdagens övergripande mål om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

Idrotten kan med sitt universella språk spela en viktig roll för att öka förståelsen människor och grupper emellan. Influenser från andra kulturer bidrar till en positiv utveckling inom den svenska idrotten. Idrotten ska följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 

De senaste åren har RF publicerat tre FoU-rapporter med etnicitet som analytisk grund: "Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010", "Vilka är idrottens makthavare?" samt "Etnisk mångfald inom svensk elitidrott". 

Kortfattat visar undersökningarna att tjejer som är födda utanför Europa är den som i minst utsträckning är med i idrotten, invandrare är underrepresenterade både som tränare och förtroendevalda samt att det tycks som att det inom vissa idrotter fortfarande finns ett glastak för invandrare att nå landslag som seniorer.

Arbetet med etnisk och kulturell mångfald och mångfald i allmänhet kan ibland hamna snett då det utgår från ett välment vi och dem-perspektiv, där de (invandrarna) ska ”försvenskas” och bli som oss (svenskarna) genom att förstå vår idrott och anamma den idrottskultur som finns. Då skapas en hierarkisk ordning där de som integrerar är överordnade de som integreras.

Nyckeln i arbetet är att betrakta etnisk mångfald som en positiv kraft till utveckling där en heterogen arbetsgrupp har en bredare erfarenhetsbas, vilket gör att den kan möta verksamheten utifrån fler perspektiv. 

Det innebär i förlängningen att representation i sig inte är en garant för god integration. Integration uppstår när delaktighet och inflytande skapas.

För idrotten är etnisk mångfald viktigt utifrån främst två perspektiv.

Den demokratiska principen om allas rätt att vara med och vara delaktiga är vägledande. Att delta i drott bygger på intresse och lust – och de som delar detta intresse ska ha möjligheter att delta och utveckla idrotten. Sverige har en etnisk mångfald i befolkningen som borde avspeglas inom idrotten och på alla nivåer inom idrotten. När idrotten lever upp till den demokratiska principen i alla lägen står den för samhällsnytta i och med dess universella språk och möjlighet att ge samanhang.

För att idrotten behöver både ledare och aktiva. Det är oklokt att inte inkludera den kompetens och resurs som finns bland de människor som av olika anledningar inte deltar i idrotten på det sätt som de skulle kunna och vilja. Idrotten behöver lämna tänket om integrering – där några integreras i andras verksamhet – och istället betona ömsesidig delaktighet. Detta innebär att människor, oavsett ursprung och bakgrund ska kunna delta i att utöva, leda och utveckla idrotten i Sverige.

Idrottsrörelsen kan spela en roll när människor som flyttar till Sverige ska lära känna sitt nya land. Därför har RF tagit fram en introduktion till idrottsrörelsen på olika språk: Idrott - en bra start i livet.

Religion eller annan trosuppfattning

Idrotten kan med sitt universella språk spela en viktig roll för att öka förståelsen människor och grupper emellan. Alla som vill, oavsett religion eller annan trosuppfattning får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.

Idrotten kan med sitt universella språk spela en viktig roll för att öka förståelsen människor och grupper emellan. Influenser från andra kulturer bidrar till en positiv utveckling inom den svenska idrotten. Idrotten ska följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 

Idrottens värdegrund vilar på fyra fundament: glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar.

Det regleras i första kapitlet i RF:s stadgar. Brott mot detta kan innebära uteslutning ur RF.

De diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar är kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

RF arbetar med såväl områdena som står i stadgarna som diskrimineringsgrunderna då dessa i de flesta fall går i varandra.

Sexuell läggning och könsidentitet

Riksidrottsförbundet (RF) antog idrottens idéprogram Idrotten vill, på RF-stämman 1995 (uppdaterad 2009). Där uttrycks tydligt att alla som vill ska ha rätt att vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet oavsett nationalitet, etnisk ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar.

RF har även en policy mot sexuell diskriminering. RF ska sprida kunskap och information om frågor rörande hbt, det vill säga, homo- och bisexuella samt transpersoner, och de berördas situation inom idrotten. Det gör vi bland annat genom information, utbildning, och seminarier.

Ladda hem policyn
.

Hbt-personer är i mindre utsträckning än cis-personer med i idrotten både som utövare, ledare och publik. I Ungdomsstyrelsens rapport Om unga hbtq-personer anges att 39 procent av de unga heterosexuella männen (16-25 år) att de idrottar varje vecka i en förening. Bland homo- och bisexuella män var andelen 22 procent. Av de unga heterosexuella kvinnorna (16–25 år) svarade 36 procent att de idrottar varje vecka i en förening. Bland homo- och bisexuella var andelen 26 procent.

Tillsammans med RFSL har RF gjort FoU-rapporten Hbtq och idrott. Den är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer med 25 hbtq-ungdomar och 15 berättelser från hbtq-ungdomar som själva skrivit om sina erfarenheter av idrottande.

Eva Linghede, GIH, har skrivit FoU-rapporten Heteronormativitet och gränsöverskridanden inom elitidrotten med stöd av RF som på ett narrativt sätt återger och analyserar hur personer som lever icke heterosexuellt erfar tävlngsidrott, framförallt elitidrott, samt hur heteronormativitet inom tävlingsidrottens påverkar och utmanas av personer som avviker från heteronormen.

Ålder

Idrotten vill att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar oavsett ålder får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Enligt lagen är det förbjudet att diskrimineras på grund av ålder i ett antal områden.

Idrottsrörelsen berörs av lagstiftningen i framför när allt gäller det arbetsgivar-arbetstagarförhållanden. Det finns laglig rätt att diskriminera utifrån ålder, till exempel genom lägre avgifter barn och ungdomar. Det vill säga att underlätta barn och ungdomar att till exempel se på idrott.

Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att involvera barn och ungdomar i utformningen av idrottsverksamheten. Dels genom att göra barn och ungdomar delaktiga i planering och genomförande av själva idrottande, dels genom att öka andelen unga i beslutande organ.

I förhållande till andelen barn och ungdomar som är medlemmar i idrottrörelsen så är de få yngre som finns med i kommittéer, styrelser och valberedningar.

I en organisation med ungdomsperspektiv är ungdomar inte målgrupp utan deltagare, ledare, initiativtagare och beslutsfattare.

RF och SISU Idrottsutbildarna arbetar aktivt för att stödja utveckling av ett ökat ungdomsinflytande. SISU Idrottsutbildarna har tagit fram material som stöd till föreningar och förbund som vill arbeta för ungdomsdelaktighet.

Kön

Diskriminering på grund kön ska inte förekomma inom idrotten. Men liksom i övriga samhället gör det ändå det. 

Riksidrottsförbundet har sedan första jämställdhetsplanen 1977 arbetat aktivt för att öka jämställdheten och motverka diskriminering på grund av kön.

Se även jämställdhet i vänster meny.

Uppdaterad: 26 NOV 2017 23:21
Epost: This is a mailto link

Gilla oss på Facebook

   

 

Hitta till oss!

 

Gothenburg Karate Open
13 maj 2017

Gothenburg Karate Open

 

Postadress:
Göteborg Karate Akademi IF - Karate
Kvibergs kaserner, Övre kaserngården 4D
41528 Göteborg

Besöksadress:
Kvibergs kaserner, Övre kaserngården 4D
41528 Göteborg

Kontakt:
Tel: 0704-44 10 25
E-post: This is a mailto link

Se all info